Journalisten Nuri Kino har gjort otaliga reportageresor för att avslöja missförhållanden över halva jordklotet. Nu vänder han sin blick mot den svenska asylpolitiken.
– Hur mycket har du gått ner nu, Aziz? Tjugotvå kilo? Det är inte klokt!
Det är lunchtimme i Södertälje centrum, och Nuri Kino har precis kommit in på restaurangen Limerick efter att ha kört E4:an söderut i rekordfart. Aziz som står bakom bardisken slänger tillbaka en kommentar. Efter lunchen utspelar sig liknande scener om och om igen på olika platser i centrala Södertälje. De välklädda äldre herrarna på Järnagatan kramar om honom. Ungdomarna på caféet munhuggs med honom. Den forna klasskamraten Bosse utanför Kringlans entré hälsar glatt. Nuri Kino känner alla.
Sin förmåga att prata med människor har Nuri Kino haft stor användning av i sitt arbete som undersökande journalist. Det är hans universalnyckel – att snacka sig fram genom världen.
– Det är som att jag utsöndrar någonting som gör att folk vill anförtro sig till mig. Jag är uppfostrad till att kunna samtala med alla slags människor, jag pratar med både vd:n på ett företag och städerskan, säger han.
Nuri Kino kom till Södertälje vid åtta års ålder. Familjen bodde innan dess i Tyskland, där hans föräldrar var gästarbetare, men under en semester i Sverige fick de veta att kriget på Cypern brutit ut och att många kristna invandrargrupper i Tyskland blev hotade. Föräldrarna ansåg det säkrast att stanna i Sverige.
– Jag hann inte ta adjö av mina klasskompisar eller några vänner, plötsligt hamnade jag bara i Geneta. Det måste ha varit jobbigt att rivas upp, men jag minns det som väldigt roligt att växa upp bland alla kusiner i Södertälje.
Skaran av släkt och vänner innebär ett ovärderligt kontaktnät, som ständigt kommer med nya tips på avslöjanden. Däri ligger en av förklaringarna till att Nuri under förra året tillbringade 162 dagar på jobb utanför Sverige. Efter fyrtiofem minuter av vår intervju plockar han fram sin bärbara dator och kollar mejlen:
– Titta! Bara på den här stunden har jag fått nya mejl från Bagdad, Damaskus, New York, London…
Det är ändå inom landets gränser Nuri gjort sig ett namn. Att han saknar något som de flesta svenska reportrar har, en journalistutbildning, uppvägs av att han har andra erfarenheter av allt från krogbranschen till vården. Han menar att det påverkar synen på yrkesrollen som journalist.
– Det är en ynnest för mig att inte tillhöra samma kategori som de utbildade journalisterna gör. Att man kan vara aktivist och journalist på samma gång, som jag tycker, står totalt emot vad de har skolats till. De vill bara rapportera. I början gjorde det att många redaktörer var skeptiska mot mig. Men ingen ville sluta publicera mig.
Att höra Nuri berätta med inlevelse om alla scoop han har publicerat kan ge bilden av att han drivs av ett självhävdelsebehov. Sanningen är nog snarare att han är så engagerad i det han arbetar med att han inte kan låta bli att tala om det.
– En kollega frågade mig vad jag gör när jag är ledig. Ledig, vadå? Jag? säger han och skrattar.
Den som pratar mycket måste också kunna vara tyst, lyssna och iaktta. Vid Maren passerar en man med obestämda steg i riktning mot vattnet, och när han har kommit utom hörhåll nickar Nuri Kino diskret mot honom.
– Han som går där är nyanländ från Irak. Jag ser det på frisyren, på ansiktsuttrycket, på hur han rör sig.
Just nu jobbar Nuri Kino med en granskning av den svenska asylprocessen. Han har tidigare gjort flera reportage om gömda flyktingar och med tiden lärt sig att se sådant som de flesta av oss missar.
– Det låter kanske inte klokt, men jag kan urskilja asylsökande på stan, till och med personer jag aldrig har sett förut. Jag kan se i vilket stadium av asylprocessen de är – om de har överklagat, om de har fått avslag, om de lever gömda. Vi glömmer bort hur fruktansvärt mycket lidande som ryms inom många av de här människorna.
Innan jag hinner ställa frågan om Nuri Kinos drivkraft formulerar han frågan själv.
– Vill du veta vad min drivkraft är? Ilska. Missförhållanden. Jag vill kunna göra skillnad för människor.
(Publicerad i LT Södertälje 2009-04-11)