Under 1990-talet syntes Janne Kask överallt – först som sångare i Brainpool, sedan som soloartist. I sitt nya projekt, duon Lake Heartbeat, vill han helst av allt vara anonym.
Att höra Janne Kask berätta om sitt 1990-tal är som att höra en astronom tala om ett solsystem långt, långt borta. Det har bara gått tio år sedan han stod mitt i den stockholmska kreddvirveln som en av landets mest kända sångare, men det kunde lika gärna ha gått en livstid.
–Jag tyckte att jag var så himla viktig. Det var kul att prata om mig själv och viktigt att folk såg mig. Det där intresserar mig inte längre, säger han.
Janne Kask har lämnat Stockholm för studieorten Uppsala, där han nu bor med sin sambo och deras nio månader gamla dotter. I höst påbörjar han sin sjunde termin på läkarutbildningen. Hans och Kalle Kåks nya musikaliska projekt, Lake Heartbeat som släppt sin första skiva Trust in numbers, växte fram snarare ur ett socialt behov än en musikalisk planritning.
–Det var så skönt att inte ha någon vision, att bara göra musik igen med en kompis. Det kunde bli vad som helst. I början fanns inget skivbolag, ingen mottagare, ingen publik, ingenting. Det var helt kravlöst, vilket var nytt för mig, säger han.
Att plugga på heltid och samtidigt vara nybliven förälder innebär nya förutsättningar för Janne Kasks möjligheter att göra musik. Att göra Lake Heartbeat till ett tidsödande jätteprojekt var till exempel aldrig aktuellt. Efter en tid på egen hand plockades de ändå upp av skivbolaget Service. Därmed blev Janne Kask en i raden av artister som på senare år tagit steget från större skivbolag till mindre, något han ser en rad fördelar med.
–Man kan göra mer själv nu, allt är mycket enklare. Jag är kapellmästare i det här tvåmannabandet, sedan har vi bara kontakt med en person, ingen annan. Vill vi ge ut en ny låt kan vi göra det med en dags varsel, det är inget stort maskineri som måste igång.
Sedan Janne Kask senast släppte en skiva, år 1999 med soloalbumet Wrestling my case, har hela Musiksverige förändrats i grunden. De guldkantade skivkontrakten för mellanstora svenska indierockband är borta, distributionskanalerna är nya. Dessutom finns en yngre generation av klubbkids som knappt var i skolåldern för tio år sedan. Kanske har de aldrig hört den gamla Brainpoolhitten Bandstarter.
–Det är skönt. Det är inte så att jag skäms för Brainpool, men det var en helt annan period. Om man bedömer det här projektet lite historielöst är det bra.
Samtidigt antyder Lake Heartbeats musik att det förflutna trots allt inte är så avlägset. Janne Kask säger själv att grunderna i den musik han gör nu påminner en hel del om soloskivan, att det snarast är i produktionen som han återuppfunnit sig själv. Kanske är det därför symptomatiskt att skivans producent, Dan Lissvik från den hyllade Göteborgsduon Studio, inför albumet givits mer uppmärksamhet på sajter som Pitchfork än Janne själv.
–Det bryr jag mig inte om. Anonymiteten är ändå mer lockande för mig. Speciellt i dagens samhälle, där varenda människa vill sticka ut och jobbar på sitt livsprojekt, och det knappt finns några vanliga människor. Då känner jag nästan att jag vill gå åt andra hållet, säger han.
Men på 1990-talet ville du vara popstjärna?
–Då var jag väldigt extrovert. Men jag fick nog en överdos av mig själv och hela den offentliga världen.
(Publicerad i SvD 2009-09-30)