Trehundra år efter sin död fortsätter drottning Kristina att locka levnadstecknare. Nu gör finländaren Mika Kaurismäki den första filmen om Kristina sedan Greta Garbo spelade henne på 1930-talet.
Det är en kall och klar höstdag när Mika Kaurismäki och hans filmteam stannar till med sin minibuss vid Ulriksdals slott i Solna. Den finske regissören är på blixtvisit i Sverige för att välja ut historiska miljöer till Queen Kristina, den kommande filmen om den svenska 1600-talsdrottningen som ska börja spelas in om drygt ett år. Besöket på slottet i Ulriksdal, där Kristina ofta vistades, är ett av flera stopp på vägen.
–Resan har givit mycket, faktiskt. Vi har varit i Uppsala, i Gamla stan och på Gripsholm för att se hur hon levde. Nu har vi bestämt oss för att spela in huvuddelen av filmen i Sverige, säger Kaurismäki medan han går genom slottsträdgården.
Som den äldre av två filmbröder har Mika Kaurismäki tidvis stått i skuggan av sin lillebror. Hans mest kända film är lågbudgetsuccén Lögnaren från 1981, där den mer namnkunnige Aki medverkade som skådespelare, men med storfilmen Queen Kristina har Mika chansen att genomföra ett verkligt drömprojekt. Han säger att han haft filmen i tankarna under tio år.
–Kristina var en oerhört fascinerande person med ett ovanligt liv, inte bara därför att hon blev drottning vid sex års ålder för att sedan abdikera och konvertera till katolicism. Hon hade också, som alla andra, drömmar, förhoppningar och stod inför svåra val.
Svenskt hovliv på 1600-talet kan kännas avlägset för delar av dagens filmpublik. Ändå finns det mycket i drottning Kristinas unika livsöde som gör henne relevant idag, menar Kaurismäki.
–Hon reste mycket och talade sex eller sju språk. På så sätt var hon en av de första moderna européerna. Samtidigt hade hon ett personligt drama i sitt liv som kom sig av att hon inte ville föda en tronarvinge. Jag tror att det är en historia som kan intressera en stor publik, säger han.
Det är just i drottning Kristinas konfliktfyllda förhållande till att ha ärvt sitt öde som Kaurismäki tänker hämta dramatisk kraft till sin film. Det är den skildringen som ska få filmen att lägga något nytt till de många biografier som redan publicerats om Kristinas liv.
–Det blir ingen renodlad historisk berättelse. Vi koncentrerar den till tidpunkten då hon bjöd in Descartes till Sverige, en period som var väldigt viktig för henne. Hon sökte friheten. Descartes bidrog till hur hon valde att leva resten av sitt liv.
Regissören, som till vardags delar sin tid mellan Finland och Brasilien, är inte i Sverige enbart för att se slott. Han har haft möten också. Svenska filminstitutet är inblandade i projektet, och svenska staten har varit tillmötesgående vad gäller filmning runt slotten. Ändå är vägen lång fram till produktionsstart i början av 2011.
–Det här är en kanadensisk-finsk-svensk-…fransk samproduktion, säger han med ett skratt, och pausen mellan de två sista nationaliteterna i uppräkningen säger en del om hur det går till att göra film idag. Jakten på pengar täcker halva jorden.
Nu har i alla fall produktionen kommit en bit på väg, inte minst tack vare rekryteringen av Sarah Polley som spelar huvudrollen. I kanadensiskan tycker sig Mika Kaurismäki ha hittat en perfekt drottning Kristina.
–Sarah började som skådespelare när hon var sex-sju år gammal, och har genom livet gått sin egen väg och gjort sina egna val. På sätt och vis är hon precis som Kristina.
(Publicerat i SvD 2009-11-14)